Byggsmygstart

En hel del blev gjort under fika- och regnpausen under landningstävlingen. UDV står nu i bygglokalen för årsöversyn. Målet är att få kärran klar kvickt och hoppas att fältet är flygbart åtminstone periodvis fram till våren.

UXL är nästan klar, kroppen återstår som synes.

SE-SXW har vi donerat till Västerdalarnas Flygklubb, de har ett simulatorprojekt på gång. På köpet får de guano som räcker till att gödsla till en medelstor rabatt.

Lite sorgligt känns det att ge bort ett helt flygplan men frågan är om det hade gått att få luftvärdigt igen ens om någon känt sig motiverad. Själv tog jag mitt cert på II/55:an SE-SUU och någon gång om kanske 20 år kommer jag säkert bli alldeles till mig om jag får flyga en igen.

Det nya klippaggregatet har gjort sitt för i år och har gått i vinteride i hangaren.

Landningstävling

Äntligen landningstävling! Veliga vindar och blöta banor bestämde landningsriktningen till 01. Svag medvind och låga moln gjorde att det mesta besvärligt till en början, sedan började det regna. Det blev en lång fika+arbetsrast och sedan omgång 2 i ett strålande höstväder.

Segerlandningen, Odd var överlägset bäst! I år i alla fall. Synd att våra ungdoms-DM och SM-flygare inte var med och gav honom en match. Så nöjd ska bara en kassör få se ut när han läser bokslutet.

Och vad kan vi andra skyla på? Banan var i alla fall tung... säkert var det felvallat också och domarna var blinda. Det blir samma sak nästa år, lika kul alltså. :-)

Gamle Illvrål

Den inte helt tystlåtna kompressorn som huserat i hangaren har nu gått till sina fäder. Gamle Illvrål ersatte en gång i tiden den mer godmodige Gamle Tuff-Tuff, men klubbens medlemmar tog honom aldrig till sina hjärtan ity att vägen till en segelflygares hjärta inte går genom öronen, inte ens eller kanske framförallt om man ylar som ett dussin illrar från helvetet.
För bökig att bära var han också instabil, hälnafsande och ryggkrökande att dra på hjulen. Lyckades man få honom inom räckhåll av ett däck i behov av luft vrålade han länge och väl innan trycket var tillräckligt, om någonsin.
Så, saknad av ingen och ogillad av de flesta lämnar vi dig nu till den sista vilan på Högsbo Återvinningscentral. Vem vet, kanske kommer någon återvunnen del av dig tillbaka till oss i en annan kompressor från någon lågprisfirma någon gång. Isåfall kan jag bara säga, vi hörs...

Det flygs...

 ... lite för mycket trots det ofta usla vädret så de olika byggprojekten blir lidande. :-)

Trots allt har en hel del hänt. Dräneringsslangs-bristen i Vastsverige upphörde äntligen i lördags så nu är större delen av dikena försedda med slang, markduk och återfyllda med makadam.

 Klubstugans södra fasad är inte längre fläckig och flagig. Hur många medlemmar har åstadkommit detta? Exakt en, Matilda.

 Gräset framför hangaren har återvänt.

 Malin har jobbat hårt med att göra klubbrummet mysigare. De gamla glassboxarna är på utgående och har ersatts av en tystare och snålare modell längst bort i hörnet. Inte lika rymlig dock så en till behövs nog så småningom.

IXI har blivit med FLARM. Den är inte fast monterad utan sitter med kardborreband modell kraftigare.

Årets flygtid för IXI hittills är 82 timmar. Förra året blev det 88 timmar totalt så det verkar som att vi i alla fall kommer att bogsera mer i år.

DM-kortrapport

Kort rapport utan kort för vi befinner oss i någon form av radioskugga.
Lördag - trpt till Herrljunga, etablering av läger.
Söndag - REGN, lunch på Ålleberg och museumbesök.
Måndag - MOLN av fel sort, diverse pyssel, träningssträcka 5km x 2 med UNH och G3.
Tisdag - Äntligen flygning! JSM och 18m sammanslagen kom iväg men tvåsits startlinje låg olyckligt under molnskärmen och ingen kom ut till flygbar luft. G3 vann möjligen en moralisk seger genom att glida till längst, ända till Timmele.

Morden i Midsomer

 Efter att ta livet av hela befolkningen i Midsommer med omnejd får manusförfattaren en segelflygtur i 50-årspresent. Inspirerad av detta kommer ett antal avsnitt att utspela sig på Midsomer Gliding Club som hittills undgått mordvågen som sveper över nejden år efter år.
Byggmalen har via hemliga källor kommit över synopsis till avsnitten:

Som vanligt verkar idyllen vara total när medlemmarna packar undan planen och börjar förbereda midsommarfirandet.

Väl till bords saknas ordföranden och efter ett intensivt letande...

återfinns han dränkt i ett dräneringsdike, strypt med låstråd, huggen med en duksax och med skallen krossad av ett monteringsverktyg till en Bergfalke II/55.

Polisen tillkallas och Barnaby med sidekick dyker snabbt upp. Förhör vidtager och det visar sig snart att alla i klubben haft motiv, medel och tillfälle att ta ordföranden av daga.


Mysteriet får sin upplösning när det visar sig att flera olika grupperingar tröttnat på de olika arbetsprojekten i klubben och i frustration över att aldrig få flyga, oberoende av varandra beslutat sig för att avsätta ordföranden. Permanent.

Eftersom det inte går att visa vilken av skadorna som var dödande och på grund av en teknikalitet i åtalet frias samtliga och kan återgå till segelflygandet.


Barnabys sista torra kommentar är "Och ironiskt nog hade han grävt diket själv."

I nästa avsnitt återfinns två av medlemmarna mumifierade framför TVn i klubbstugan. Mysteriet är totalt både hur det gått till, vem som gjort det och varför.

Efter sedvanliga förvecklingar som inkluderar att en av medlemmarna setts spöka, möjligen lätt självlysande som en följd av klubbstugans förflutna i kärnkraftprogrammet, visar det sig att båda fallit offer för näringsbrist eftersom de under lång tid bara ätit Dafgårds.


Midsommarfirandet i Göteborgs Segelflygklubb var däremot odramatiskt och mycket trevligt, tack till er som var där och gjorde att det blev så!

Första natten i boden

Förra helgen sparade jag en dryg hundring och atmosfären slapp sisådär 20kg koldoixid genom att övernatta i bod 3. Inga problem att sova där, alla inblandade, framförallt Lennart och under slutspurten Malin och Gunilla, har gjort ett gott jobb. Efter midsommarhelgen blir det ungdomsläger och bod 1 och 3 är i allt väsentligt redo. Bod 1,2,3 förresten, förhoppningsvis kommer de med tiden få roligare namn, som de gamla rummen.

Himmel över Alingsås i lördags em. Jag och Almir hann upp i Janusen och drog en repa under molnkorven innan den packade ihop.